- "Det säkert bara är magknip och gaser."
Jo tack, sa far Kalle lite lätt ironiskt, och började sedemera klocka värkarna med ett kyligt lugn och en uppmuntrande attityd.
Efter ett andra telefonsamtal till förlossningsavdelningen så bestämde vi oss att åka in till sjukhuset.
De var där vid 10-10.30 snåret på torsdag förmiddag och mycket riktigt efter en undersökning så stod det klart och tydligt att barnet var på gång. Vi installerade oss i ett rum och mor Lisas värkar började tillta. Vi fick träffa doktorer och göra diverse tester medans far Kalle sjötte rulljangsen som ett proffs och all personal på avdelningen var mäkta imponerade och undrade om han hade yrkesvana av liknande situationer. Med en nästan kuslig andakt i rummet svarade far Karl att han bara gjorde sitt bästa med en ödmjukhet som stannade kvar i rummet och skänkte en slags frid till alla där inne.
Lisa fick en omgång lustgas och värkarna började komma igång på allvar. Då kom doktor Ekström tillbaka och tyckte att även om mor Lisa och far Karl gjorde ett fantastiskt jobb så var det dags att dra igång festen på allvar. Sugklockan kom fram och vips så hade Max fått lite hjälp med att komma ner i position och sen avslutade mor Lisa jobbet.
Den 27/3 2008 kl 16.51 kom då en liten skrutt på 2830 gram & 49 cm till världen som ska kallas Maximilian.
Ur förlossningsrapport: Operationsdatum 20080327. Början 16.39. Slut 16.51. Indikation: Hotande fosterasfyxi. Barnet framfördes utan navelsträngsomslingring med kompression. Barnet har VE märke enligt bild.
Anestesi: Ingen
Inget pannsegment palperas. Föregående fosterdel palperas i kronbjudning med sutur i mittvidd och vertex ovan bäckenbotten. Fostersvulst palperas ovan bäckenbotten. Väggarna är glesa. Ingen värkstimulering.
1 kommentar:
Finaste Lisa och sötaste Maxen! Kram Sara, Danne och Vera
Skicka en kommentar